Frågor & svar - Kateterisering

Får jag röra vid katetern med händerna?

Ja, du får röra vid katetern med händerna och du behöver inte handskar när du utför självkateterisering. Du måste tvätta händerna före varje kateterisering.

Är det svårt att lära sig självkateterisering?

Nej, det är lätt!

Du får själv träna att kateterisera dig hos uroterapeuten eller annan vårdpersonal, som instruerar dig hur du praktiskt skall göra. De skall också informera dig om anatomin. Ställ så många frågor som möjligt till sköterskan, om du känner dig osäker.

Gör Ren Intermittent kateterisering (RIK) ont?

Nej, RIK med en hydrofil kateter gör inte ont. Om du känner katetern eller inte beror ofta på den bakomliggande orsaken till ditt problem. Personer med ryggmärgsskador har vanligtvis mycket lite eller ingen känsla alls i urinröret. Andra kan tycka att katetern känns lite obekväm först men de flesta vänjer sig mycket snabbt vid den.

Hur förvarar jag katetrarna?

Katetrarna bör skyddas mot fukt och förvaras på ett torrt ställe. När du är utomhus kan du ha katetrarna i en väska.

Hur långt ska jag föra in katetern?

Du för in katetern tills urinen börjar rinna och ytterligare en liten bit.
Kom ihåg att det inte finns någon risk för att urinblåsan skadas om du för in katetern för långt. Katetern böjs om den stöter mot urinblåsans vägg.

Hur mycket bör jag dricka?

Du bör dricka minst 6-8 glas vätska om dagen.

Hur många gånger per dag bör jag kateterisera mig

Hur ofta man behöver kateterisera sig själv varierar från person till person. Antalet gånger beror på den typ av problem du har, hur mycket du dricker och vilka mediciner du tar. Som regel bör blåsan aldrig innehålla mer än 350?400 ml urin. Din läkare, uroterapeut eller sjuksköterska ger dig råd om hur ofta du bör utföra RIK.

Hur sköter jag den personliga hygienen?

Tvätta det genitala området en gång per dag med en mild tvål. Överdrivet tvättande kan göra att den naturliga bakteriefloran, som skyddar dig mot infektioner, försvinner.

Hur sköter jag min mage?

Det är viktigt att du regelbundet tömmer tarmen, helst dagligen. Det är också bäst att du tömmer blåsan samtidigt.

Hur vet jag vilken kateterstorlek jag ska använda?

Charrière 12-14 för vuxna är det vanligaste. Barn startar med CH08 och ökar storlek med stigande ålder.

Kan det vara skadligt att tömma blåsan för ofta?

Nej. Håll dig till det antal kateteriseringar per dag som din läkare eller uroterapeut rekommenderat. Man brukar rekommendera 4-6 gånger per dag.
Kontakta dem för ytterligare råd om du är orolig.

Kan jag göra mig själv illa?

Risken för att du skulle skada dig själv är mycket liten. Det glatta ytskiktet på en hydrofil kateter orsakar minimal friktion mot urinröret och kan inte skada blåsan. Du kan aldrig föra in katetern för långt eftersom den mjuka, flexibla katetern böjer sig när den når urinblåsans vägg.

Kan jag läcka under eller mellan kateteriseringarn

Om du använder den rekommenderade kateterstorleken är risken för spill under kateteriseringen mycket liten. Genom att tömma blåsan regelbundet och vänta tills all urin runnit ut, minskar du också risken för läckage mellan kateteriseringarna.

Kan jag utöva idrott och andra fritidsaktiviteter?

Så länge som du mår bra hindrar inte kateteriseringen dig från att delta i idrott eller andra aktiviteter precis som alla andra.

Kan jag återanvända katetern?

Du bör inte under några omständigheter använda katetern igen. Hydrofila katetrar är endast avsedda för engångsbruk. Om den används mer än en gång förlorar ytskiktet sin förmåga att dra till sig vatten och det finns risk för att urinröret kan skadas. Infektionsrisken ökar också kraftigt.

Kommer RIK att påverka mitt sexliv?

Om du har haft problem med att lagra urin och/eller med urinretention kommer RIK utan tvekan att påverka ditt sexliv i positiv riktning. Du kommer att kunna ha ett sexuellt förhållande utan att behöva vara rädd för generande läckage eller obehag. Om du tidigare haft en kvarkateter blir den positiva effekten ännu större, eftersom du inte behöver bekymra dig om att ta ut katetern.

Skall jag använda ljummet eller kallt vatten

Om du använder en hydrofil kateter som är tillverkad av PVC så blir den mjukare om du använder ljummet vatten och stelare om du använder kallt vatten.

Vad bör jag göra när jag har mens?

Hygienen är särskilt viktig när du menstruerar. Du bör tvätta det genitala området med mild tvål i samband med varje kateterisering. För att undvika blod på katetern kan du byta tampong innan du tömmer blåsan. Du kan också hålla en bit papper framför slidöppningen, när du för in katetern.

Vad gör jag när jag inte kan hitta någon toalett?

Att inte hitta en toalett, när du behöver kateterisera dig själv är ett stort problem. Lösningen är planering. Om du vet eller misstänker att du kommer att befinna dig på en plats där det är svårt att hitta en toalett, ta med dig buteljerat vatten, sterilt vatten eller saltlösning för att ersätta det vanliga kranvattnet. Det är också ett bra tips att ta med sig en kateter med integrerad vattenbehållare eller en kateter med både urinuppsamlingspåse och vatten.

Vad gör jag om det är blod på katetern?

Om det skulle förekomma några stänk blod i urinen är det inget att oroa sig för. Det händer ibland och bör försvinna inom några dagar. Om det fortsätter att förekomma blod eller om blodet i urinen ökar, kontakta din läkare eller uroterapeut, eftersom det kan vara ett tecken på en urinvägsinfektion.

Vad gör jag om jag inte kan få in katetern?

Ibland kan det vara svårare att föra in katetern. Det beror vanligtvis på att urinrörets sfinktermuskel (slutningsmuskel) är sluten. Ett bra tips är att hosta några gånger om du är spänd och tycker att det är svårt att slappna av. Då öppnas sfinktern och det blir lättare att föra in katetern. Du kan också försöka trycka katetern försiktigt mot urinröret. Män med ett trångt urinrör kan också fråga efter en Tiemannkateter, den har en lätt böjd spets för att underlätta införandet.

Vad händer om jag glömmer att utföra RIK?

Om du missar kateteriseringen en eller ett par gånger är det inget att oroa sig för. Se bara till att det inte händer ofta, eftersom det kan leda till urinvägsinfektioner och urinläckage.

Hydrofil kateter - inget glidmedel?

En hydrofil kateter har ett eget ytskikt som består av PVP och salt. När den doppas i vatten, drar PVP:n till sig vatten och skapar den så kallade hydrofila ytan. När du kateteriserar dig själv är det därför huvudsakligen ett mycket glatt vattenskikt som kommer i kontakt med urinröret. Denna yttre beläggning ger katetern en unik förmåga att minska friktionen till en mycket lägre nivå än vad som är möjligt när man använder katetrar utan beläggning och med separat glidmedel.