Att vara anhörig

Målet är att söka hjälp

Detta avsnitt är avsett att underlätta för dig som vill hjälpa en närstående. Med rätt argument är det enklare att få till stånd det vårdbesök som du får se som målet med din insats. Ett besök hos en distriktssköterska eller läkare är nämligen en förutsättning för att din närstående ska få den hjälp han eller hon behöver.

Men att hjälpa en familjemedlem med blåsproblem är inte alltid det lättaste. Problemen har en skamstämpel, och ofta vill den drabbade inte berätta om sina besvär, inte ens för en läkare. Många tror också att de är ensamma om sina besvär, att det är naturligt med urinläckage vid en viss ålder eller att det inte finns någon hjälp att få. Men så är det inte.

Inkontinens och andra blåsstörningar är medicinska besvär som i de flesta fall är behandlingsbara.
Besvär med blåsan förekommer inte naturligt, oavsett hur gammal man är.
Blåsbesvär drabbar många svenskar, så många att det anses vara en folksjukdom.

Vad kan besvären leda till på sikt?

Att inte kunna kontrollera blåsan är mycket besvärligt i sig, men kan också leda till allvarliga konsekvenser på sikt.

Urininkontinens är ett tecken på att något i kroppen inte fungerar som det ska. Att ta reda på orsaken till läckaget är därför av stor vikt.
Blåsbesvär av olika slag är förenat med skamkänslor. Rädslan för att bli avslöjad leder till att man isolerar sig, får dåligt självförtroende, blir nedstämd och i vissa fall deprimerad. Det blir en ond cirkel som bara kan brytas genom rätt diagnos och behandling av grundorsaken.
Att drastiskt minska sin vätskekonsumtion för att slippa bli kissnödig kan leda till svårigheter att smälta maten, förstoppning och njurproblem. Dessutom leder kronisk förstoppning till att blåsbesvären förvärras.
Att ofta behöva rusa till toaletten och att tvingas gå upp och kissa flera gånger på natten har visat sig medföra en ökad risk för fall och frakturer. Med rätt behandling minskar denna risk.

Hur märker man att någon har besvär med blåsan?

Du kan misstänka att din närstående har besvär att kontrollera blåsan om han eller hon:

ofta gör avbrott för att gå på toaletten
går upp och kissar minst en gång varje natt
är ovillig att lämna hemmet i mer än 1-2 timmar
använder mörka, löst sittande kläder
sitter konstigt på stolen eller undviker att sitta ner i sociala sammanhang
vill veta var det finns toaletter när han eller hon ska handla
undviker att dricka, särskilt inför aktiviteter och ärenden utanför hemmet
dricker mycket efter det att han eller hon kommer hem på kvällen
köper bindor eller skydd
inte längre deltar i aktiviteter som innebär fysisk ansträngning
ursäktar sig själv och går på toaletten efter hostning, nysning, tungt lyft eller annan ansträngning.

Hur inleder man samtalet?

Ju mer du har satt dig in i hur det är att vara inkontinent innan du talar med din närstående, desto bättre. Välj ett lugnt och avspänt tillfälle då ni kan samtala mellan fyra ögon. Målet med samtalet är att få din närstående att söka hjälp.

När du talar med din närstående är det viktigt att du aldrig anklagar honom/henne för att ha ett problem, genom att till exempel åberopa olika ?bevis?. Du bör inte heller skuldbelägga honom eller henne för sina symtom eller sitt beteende.

Ibland förnekar den närstående att han eller hon har blåsbesvär. Det kan också visa sig att han/hon har fått felaktiga föreställningar kring inkontinens och tror att det inte finns någon hjälp att få. Då får du förklara att det inte stämmer och att man har allt att vinna på att tala med en distriktssköterska eller läkare. Med rätt diagnos och behandling kan de flesta leva ett aktivt och betydligt friare liv.

Du kan också hjälpa din närstående att skaffa sig kunskap om olika blåsproblem, till exempel genom att uppmuntra till att ta del av informationen här på sidorna.